Hallå där! Vad händer i projektet ”Utökad grisproduktion på Gotland”?

Jordbruket är en viktig näring och bidrar till att människor kan bo och verka på hela Gotland. På nationell nivå poängteras bland annat vikten av att den totala livsmedelsproduktionen ökar. Men på Gotland har grisföretagandet gått tillbaka de senaste fem åren. Nu ska en vägledning tas fram för att göra det enklare att etablera och utöka produktionen.

För en företagare kan det vara besvärligt att ta sig an alla formaliteter som måste gås igenom i en tillväxtfas. Det finns inte heller alltid regional rådgivning som kan underlätta för grisföretagaren. Vid samtal mellan Gotlands slagteri AB, Gotlands grisföretagare, Gård och Djurhälsan och forskningsinstitutet RISE framkom att grisproducenterna behöver verktyg och hjälpmedel så att det blir enklare att växa. Detta ledde till idén att skapa en vägledning, som ska hjälpa grisföretagarna i tillväxtprocessen.

Cecilia Hagberg på RISE är projektledare för ”Utökad grisproduktion på Gotland”. Vi ställde några frågor:

Vad har hänt i projektet hittills?
Projektgruppen har arbetat intensivt med projektet i över ett års tid. Vi har bland annat haft många dialogmöten där vi själva, eller tillsammans med experter, har diskuterat olika ämnen som är väsentliga då en grisföretagare står inför att investera och utöka sin produktion. Det har handlat om bankkontakter, finansiering, ledarskap, tillstånd från myndigheter, djurflödes- och slaktplanering. Mötena har varit dynamiska och med ett fantastiskt engagemang från alla närvarande. De ämnen och sakfrågor som har diskuterats har sedan sammanfattats i vägledningen. En stor del av projektet har även varit att ta fram verktygen som ska finnas tillgängliga i form av checklistor, mallar med mera. Genom kontakter inom projektgruppen har vi bland annat fått fram beräkningsverktyg av riktigt hög kvalitet.

Under hösten besökte projektgruppen Bornholm. Förhoppningen är att kunna publicera reseberättelsen som en egen rapport med koppling till projektet. Foto: Cecilia Hagberg.

Initialt var projektidén att ha många fysiska dialogmöten, nätverksträffar och även studieresor men där fick vi anpassa oss efter rådande restriktioner på grund av Covid-19. Trots detta kunde projektgruppen genomföra en resa till danska Bornholm under hösten, vilket var väldigt intressant. Tanken var att fånga upp vilka utmaningar man har i slakteriverksamhet och i grisproduktionen när man är verksam på en ö. Vi träffade fabrikschefen för Danish Crown Bornholm, grisrådgivare på Bornholms Landbrug og Fodevarer (BLF), grisveterinär på Landbrugets veterinaere konsulenttjenste (LVK) och fick även besöka en grisproducent som byggt nya stallar efter brand.

Byggnation av slaktgrisstall på Gotland. Foto: Cecilia Hagberg.

Det finns många likheter och olikheter i slakteriverksamheten och grisproduktionen på Gotland i jämförelse med Bornholm som är värda att sammanställa. Till exempel var slakteriet på Bornholm nedläggningshotat år 2014 men man bestämde, med gemensamma krafter, att verksamheten skulle räddas kvar till varje pris. Idag slaktar man 500 000 grisar på Bornholm (jämför 67 000 grisar år 2020 vid Gotlands Slagteri AB).

Vad är nästa steg?
Just nu arbetar vi med vägledningen, med beräkningsverktyg, mallar och övrigt material. Det beräknas finnas tillgängligt för alla vid årsskiftet. Planen är att materialet ska finnas på Gotlands Slagteris och Gård och djurhälsans webbplatser. Vi kommer även att publicera det material som går, det vill säga textmaterialet, i det ” Digitala Vetenskapliga Arkivet”.

Vilket gensvar har ni fått från de som deltagit i projektet?
Min upplevelse som projektledare är att de som bjudits in till våra dialogmöten har uppskattat projektdeltagarnas stora engagemang, vilja att lära sig mer och även se till att få ett bra underlag till vägledningen.

Det är också väldigt roligt att projektet blivit uppmärksammat nationellt. Under Grisföretagardagarna i november 2021 så kommer delar av projektgruppen att presentera projektet för alla som deltar under dessa branschdagar. Jag har en känsla av att materialet i projektet även kommer att intressera grisföretagare i andra delar av landet och då är det ju roligt att bland annat Leader Gutes logotyp kommer att finnas på allt material vilket visar på möjligheterna som finns med finansiering via EU- medel.

Vilka erfarenheter har ni fått, så här långt?
Den största lärdomen är nog att vikten av grisproduktion på Gotland inte ska underskattas. Tvärtom! Finns inte grisproduktionen på Gotland så kan inte slakteriet fortleva vilket kommer att påverka hela öns animalieproduktion, arbetsmarknaden och ekonomin negativt. Det är viktigt att alla arbetar för att främja den lokala grisproduktionen och att ge grisföretagarna hjälp och möjlighet att utvecklas och växa. Vägledningen är en del i detta men det kräver också att alla aktörer som kan påverka i stort och smått möjliggör fortsatt och utökad regional grisproduktion.

Råd till andra som är intresserade av att genomföra ett projekt?
Naturligtvis krävs det ett väl utformat projekt, projektorganisation och allt annat som rör att driva och genomföra ett projekt. Dock blir projektet så mycket roligare att genomföra om alla engagerar sig och vill bidra. Vi har haft otroligt roligt på vägen och skrattat mycket. Det ger ju extra bränsle och det påverkar ju dessutom inte resultatet negativt. Så var fokuserad på uppgiften och jobbet som ska utföras men ha roligt på vägen!