Vackert väder och kultur lockade många

Solen sken från en (nästan) klarblå himmel när vandringen längs kulturstigen i Bro gick av stapeln söndagen den 11 oktober.

Utgångspunkten var Bro stainkalm, ett storröse från bronsåldern, vid väg 148 ca två kilometer söder om Bro kyrka. Ett 30-tal personer hade samlats för att följa med ciceronen Eva Gahnström som ledde vandringen. Kulturstigen är framtagen av Bro Hembygdsförening och finansierad av Leader Gute.

Kulturstigen startar vid Bro stainkalm och sträcker sig på båda sidor av väg 148. Total längd på stigen är 2,5 km. 

I landskapet runt Bro finns många fornlämningar. Mängden tyder på att platsen var full av liv under bronsåldern (ca 1800 – 500 f.Kr). Idag är Bro stainkalm fortfarande imponerande med sina 38 meter i diameter och nästan 4 meters höjd. Från början har den dock varit betydligt högre och mer regelbunden. Under senare tider har röset använts som stentäkt och mycket sten har försvunnit och använts till stengärdsgårdar och annat i trakten. Sägner och sagor är förknippade med röset och det berättas bland annat att den mäktige kung Baldur är begraven här och att här har funnits en guldkalk.

Vandringen gick längs den gamla landsvägen, till Dackamors öltunnu, en mindre våtmark där man kan se den lågväxta orkidéen krutbrännare blomma i början av sommaren. Var namnet på platsen kommer ifrån är inte känt men kanske gjorde vattnet härifrån att ölbrygden blev särskilt smaklig?

Från våtmarken bar det av till det medeltida stenbrottet, där kalkberget går i dagen. Här har sten troligen brutits sedan medeltiden och man tror att en del av den har använts till kyrkobygget i Bro (11-1200-tal).

Kalkstenen runt Bro har använts som byggnadsmaterial i form av byggsten och kalkbruk. Det finns lämningar av flera större och mindre kalkbrott i området och även lämningar av kalkugnar.

Från kalkbrottet går stigen vidare mot bebyggelsen vid Dacker. Här bodde Alva, som i många år hämtade mjölk till sitt hushåll från gården Ytlings. Denna del av stigen heter därför Alvas mjölkstig.

Bebyggelsen vid Dacker finns med i 1654 års jordebok ( förteckning över beskattningsbara jordegendomar). Eva Gahnström, som ledde vandringen, kommer från gården Ytlings.

Via Alvas mjölkstig fortsatte gruppen längs med den gamla körvägen från Ytlings gård. Här passerar man två skeppssättningar och ett litet bestånd av stensöta (som går att äta men är fridlyst).

Stensötan är en vintergrön ormbunke. Rötterna går att äta och har en söt, lite lakritsliknande smak. Växten har tidigare använts som läkemedel mot bland annat hosta och har sålts på apotek.

Nu bar det av tillbaka till vandringens utgångspunkt vid stainkalmen via den gamla byvägen. Det blev dags för fritt fika och lite tips om vad som kan ses på andra sidan väg 148, där kulturstigen fortsätter.

Vid parkeringsplatsen vid stainkalmen finns en skylt med informationsblad om kultur- och naturstigen där sevärdheterna beskrivs.

På andra sidan väg 148 står två resta stenar. Folktron berättar att det är två oxar. En rik bonde i bygden hade tänkt skänka dem till kyrkan om hans blinda barn återfick sin syn. Redan på vägen till kyrkan blev barnen seende och bonden ville genast vända om men då förvandlades oxarna till sten…

På andra sidan vägen finns också flera andra fornlämningar, bland annat rösen, skeppssättningar, hålväg, gravfält, kalkugn och fornborgar. Information om stigen och sevärdheterna finns vid skylten intill parkeringsplatsen.

Gör en egen natur- och kulturstig
Att göra en natur- eller kulturstig behöver inte kräva ett stort arbete. Här nedan finns lite tips från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Självguidande stigar
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) om planering av natur- och kulturstigar, digital teknik, texter och många goda exempel.
Självguidande stigar

Sök miniprojekt 
Hos Leader Gute kan ni söka stöd för att tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer i närområdet (s k miniprojekt). Stödet kan användas till att exempelvis ställa i ordning och utveckla vandringsled, röja buskar och sly vid vandringsleder och stigar, tillgänglighetsanpassa, anordna grill- och sittplatser, ta fram informationsmaterial, skyltar och dokumentation.  Maxbeloppet som kan sökas är 15 000 kronor.
Läs mer om miniprojekt