Så kan gotländsk biodling stärkas och utvecklas

Bin bidrar till pollinering av våra odlade grödor. Från bin får vi också honung och på Gotland är efterfrågan på den gyllene produkten större än tillgången. Det vill föreningen Honung Gotlandica ändra på.

 Den ekonomiska föreningen Honung Gotlandica har omkring 160 medlemmar. På Gotland Grönt Centrum i Lövsta finns föreningens produktionslokaler. Här förädlas honungen och säljs både på Gotland och ett stort antal butiker i Stockholmsområdet. Produktionen är dock betydligt lägre än efterfrågan. Detta ville föreningen lösa genom ett projekt i form av en förstudie.

– Vi ville undersöka vilka möjligheter som finns för att utveckla honungsproduktionen på ön. Vi tittade bland annat på hur samarbeten mellan livsmedelsproducenter och biodlare kan stärkas och hur man kan utvecklas som enskild biodlare, berättar Anders Ljung, en av deltagarna i projektet.

Stort engagemang hos biodlarna

Föreningen började med att skaffa sig en bild av hur öns biodlare upplevde sin verksamhet. En enkät skickades ut och av svaren framgick att det är en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor som ägnar sig åt biodling. De flesta är småskaliga hobbodlare och många vill fortsätta driva sin verksamhet i samma omfattning. Men en del vill utöka sin verksamhet och efterfrågar bland annat olika slags utbildningar, mentorskap och gemensamma träffar för att få möjlighet att ställa frågor och utbyta erfarenheter.

– Det var många som besvarade enkäten och vi gjorde även fördjupade intervjuer. Intresset för att vara med var stort vilket är glädjande, säger Anders Ljung.

Anders Ljung var med i projektet som förhoppningsvis ska leda till ökad honungsproduktion på Gotland.

Möjligheter för sociala arbetskooperativ

I projektet tittade man på hur samarbete med bland annat sociala arbetskooperativ kunde utvecklas. En studieresa till den ekonomiska föreningen Östgöta Bi i Norrköping genomfördes. Östgöta Bi hyr ut bisamhällen till företag och privatpersoner som vill stödja bin eller vill få sina trädgårdar pollinerade. De driver också ett projekt för integrering av människor som behöver lära sig svenska eller behöver bryta isolering och utanförskap. Besöket var givande och med sig tillbaka till Gotland tog man ett antal konkreta råd om hur man får i gång ett liknande upplägg.

– Östgöta Bi har lyckats bra med sina samarbeten med olika livsmedelsproducenter. Det var också intressant att se hur de använt bina som ett gemensamt intresse att samlas kring för nyanlända som behöver språkträning och personer som till exempel varit långtidssjukskrivna, säger Anders Ljung.

Man besökte också både mindre och större honungsproducenter i området.

Ökad biodling viktig för gröna näringar

Enkäter skickades även ut till öns olje- och växtodlare för att undersöka intresset för pollineringstjänster. Svarsfrekvensen blev dock låg vilket gör det svårt att säga vilket intresse som finns för eventuella samarbeten.

– Två tredjedelar av allt som odlas är beroende av pollinering. Biodlare har också behov av uppställningsplatser för sina bigårdar. Här ser vi goda möjligheter till samarbeten till nytta för alla men intresset från frö- och oljeväxtodlare verkar svagt i nuläget, säger Anders Ljung.

Något som efterfrågas är gotländsk vaxhantering eftersom många biodlare vill ha tillbaka sitt eget vax. Här kan det finnas en marknad men investeringar krävs för att komma upp i lönsamma volymer.

Konkreta utvecklingsförslag

Hur kan man då sammanfatta resultatet av förstudien? Många av dagens biodlare är nöjda med att vara hobbyodlare. Av de som vill utöka sin verksamhet efterfrågas utbildning, mentorskap och man arbetade gemensamt fram ett antal förslag till framtida projekt för att stärka och utveckla biodlingen på Gotland. Samarbeten med sociala arbetskooperativ på ön skulle kunna handla om tillverkning av ramar och bikupor av trä, vilket är ett tidskrävande arbete för många biodlare. Här finns ständig efterfrågan och därmed möjligheter för intresserade kooperativ.

– Vi har vi inte fullt ut kunnat undersöka möjligheterna till samarbeten med andra livsmedelsproducenter på grund av pandemin. Men vi har skapat kontakter och ska titta närmare på detta. Det finns ju en stor efterfrågan på lokalt producerade råvaror och vi borde kunna hitta givande samarbeten även här, avslutar Anders Ljung.

Mer information

Läs projektets slutrapport