En av de första filmerna i satsningen ”Vi landsbyggare på Gotland” handlar om den fristående förskolan Suderängen i Gothem, som drivs av tre sockenbor.

På Skördefestivalen den 3-4 september lanserar Leader Gute en ny satsning – ”Vi landsbyggare på Gotland”. Över 50 filmer, möten över hela ön och andra aktiviteter ska inspirera till fler lokalt ledda utvecklingsprojekt på öns landsbygder. Satsningen pågår fram till december 2024.

– Vi kommer i jordnära och enkla femminutersfilmer berätta om dem som vi kallar ”landsbyggare på Gotland”. Det är personer och grupper som har utvecklat idéer, övervunnit utmaningar och genomfört hållbara och långsiktiga utvecklingsprojekt i sina egna bygder, berättar Gunilla Lexell, vice ordförande för Leader Gute och projektledare för ”Vi landsbyggare på Gotland”.

Mötesserie och andra aktiviteter

Förutom filmerna och artiklar kommer satsningen att innehålla olika typer av aktiviteter.

– En mötesserie över ön ska bidra till kunskaps- och erfarenhetsspridning om hur man startar och driver utvecklingsprojekt i sina landsbygder. Vi kommer att utveckla formerna för dessa möten i nära samarbete med andra aktörer och utifrån önskemål från dem som bor och verkar i våra socknar, förklarar Gunilla Lexell.

Med den nya satsningen vill Leader Gute uppmärksamma både kända och okända ”landsbyggare” runt om på Gotland – och de angelägna insatser av olika slag som de gjort och gör. Men framför allt är målsättningen att stimulera fler att satsa på nya utvecklingsprojekt över hela ön – inte minst ungdomar.

Filmpremiär på Skördefestivalen

På Skördefestivalen lanseras den nya satsningen och de två första filmerna premiärvisas.

Den ena filmen handlar om den fristående förskolan Suderängen som drivs av tre sockenbor i Gothem. Den andra om Ullkontoret i Endre som nu fortsätter sitt utvecklingsarbete tillsammans med andra aktörer inom GUTI, Gotlands Ull- och Textilindustri.

Filmerna och andra inslag finns från och med lördag den 3 september på 2014-2022.leadergute.se. Innehållet är då också tillgängligt på den nationella hemsidan www.landsbyggare.se. Här berättar flera andra leader-föreningar från hela Sverige om sina ”landsbyggare”.

Långsiktig satsning

”Vi landsbyggare på Gotland” är en långsiktig satsning. Den kommer att pågå fram till december 2024. Leader Gute planerar minst 50 filmer om gotländska landsbyggare och ett stort antal möten. Målet är att filmerna och mötena ska täcka in så många av Gotlands socknar som möjligt.

Leader Gutes främsta uppgift är att fördela EU-stöd till lokalt ledda projekt på Gotland. ”Vi landsbyggare på Gotland” drivs dock av föreningen i egen regi. Just nu kan man enbart ansöka om stöd till vissa så kallade miniprojekt, då innevarande verksamhetsperiod avslutas vid årsskiftet. I början av 2023 inleds en ny period och då öppnas nya möjligheter att ansöka om projektstöd i bred mening inom flera olika områden.

I en av de första landsbyggare-filmerna berättas hur Jenny Andersson (bilden) och Hans Bulthuis utvecklat Ullkontoret i Endre – och nu går i spetsen för GUTI (Gotlands Ull- och Textilindustri).

Per Peetz Nielsen, Rise, visar den nya tekniken för Hilda och Karin Westberg på Hamra Norrgårde, samt Leader Gutes vice ordförande Gunilla Lexell och ordförande Roger Lundberg.

Just nu pågår ett test med virtuella stängsel för lamm i Hamra socken på södra Gotland. Projektet, som drivs av RISE med stöd från Leader Gute, har fått mycket stor uppmärksamhet i medier både regionalt och nationellt.

Testet med de virtuella stängslen genomförs under två veckor hos lammproducenterna Karin och Marcus Westberg på Hamra Norrgårde. Syftet med testet är att studera hur tio lamm reagerar på och förstår tekniken. Virtuella stängsel har stor potential att underlätta för Sveriges lammproducenter, menar RISE.
– Virtuella stängsel kan göra lammproduktion mer lönsam, hållbar och konkurrenskraftig. Igenväxta och svårtillgängliga marker kan betas och på så sätt öka den biologiska mångfalden samt göra landskapet attraktivare för friluftsliv. Vi ser stora möjligheter med den här tekniken, säger Per Peetz Nielsen, etolog och senior forskare på RISE.

Lär sig snabbt

Lammen får halsband med en sändare som laddas via solceller. I en app via mobiltelefon eller dator skapas det virtuella stängslet. Det sätter gränserna för inom vilken yta djuren ska röra sig. När lammen närmar sig en gräns får de först tre ljudvarningar. Om de inte backar tillbaka får de till sist en lätt elstöt.
Via appen kan man följa hur djuren rör sig, när de får ljudvarningar och stötar samt hur de reagerar på dessa.
Under testet i Hamra följer och dokumenterar Per Peetz Nielsen och Diana Maximez, etolog på Ålands Hushållningssällskap, djurens beteende.
– Vi kan konstatera att lammen mycket snabbt lär sig att vända om då de hör varningsljuden, och att de inte störs av den nya tekniken i sitt betande och övriga beteende, säger Per Peetz Nielsen.

Så här ser halsbandet med den solcellsladdade sändaren ut.

”Får mer tid att lägga på djuren”

Lammproducenten Karin Westberg ser stora möjligheter med tekniken:
– Det är mycket spännande att följa testet med våra lamm och se hur snabbt de anpassar sig. Med virtuella stängsel slipper man ju att sätta upp fysiska stängsel och kan minska antalet fållor. Det blir enkelt att flytta djuren till olika beten – man får dem att beta där man vill och kan undvika bete där man inte vill ha det. Tekniken innebär att det blir mer tid att lägga på djuren.
Peer Peetz Nielsen understryker att den nya tekniken inte främst är till för att skapa stora betesarelaer, utan för att anpassa och effektivisera betet inom områden.

På Gotland kan tekniken vara speciellt lämplig t.ex. vid strandnära beten som ibland hamnar under vatten. Att slippa stängsla där spar mycket besvär.

– Det är mycket spännande att följa testet med våra lamm och se hur snabbt de anpassar sig, säger lammproducenten Karin Westberg, här tillsammans med dottern Hilda och hunden Dirk.

Flera möjligheter

Per Peetz Nielsen ser också flera andra möjligheter med virtuella stängsel:
– De som inte har egen mark men vill driva djuruppfödning skulle kunna hyra in sig med t.ex. ett mindre antal lamm på andras marker. Där kan de ha sina djur inom områden som avgränsas med virtuella stängsel. En ny möjlighet för ökad småskalighet.
Han poängterar också att systemet via appen snabbt ger djurägaren information om lammen beter sig annorlunda – inte rör sig eller bryter igenom avgräsningen.
– Då kan man snabbt rycka ut och se om något inte står rätt till.
Förutom att underlätta för djurägarna och skapa bättre förutsättningar för naturvård, menar Per Peetz Nielsen att tekniken ytterst är en fråga om att bidra till ökad köttproduktion.

Lammens betande och övriga beteende störs inte av halsbanden med sändare eller av systemet som helhet, enligt observationerna i Hamra.

– I länder som Sverige behöver vi effektivsera och öka både växt- och animalieproduktionen ur ett globalt persepektiv. Med den utveckling vi har drar sig växt- och odlingszonen allt längre norrut. Därför måste vi i t.ex. Sverige öka produktionen för att kunna bidra till försörjningen i bl.a Afrika.
Per Peetz Nielsen hoppas att tekniken med virtuella stängsel ska bli godkänd av Jordbruksverket och så snart som möjligt att använda i stor skala – även för bl.a. nötkreatur.

Jordbruksverket positivt
Jordbruksverkets representanter var på besök i Hamra på midsommardagen och ser positivt på projektet och tekniken. Men det behövs ytterligare forskning och rapportering innan tekniken kan godkännas för kommersiellt bruk.

– Jag hoppas att vi kan komma vidare med detta så snabbt som möjligt så att tekniken kan spridas i stor skala och skapa nytta, säger Per Peetz Nielsen.

Stor uppmärksamhet i medier

Testet i Hamra har fått mycket stor uppmärksamhet i medier. Bland de som rapporterat finns t.ex. Aftonbladet, SVT Östnytt , TV4, Sydsvenskan, Hela Gotland, GT/GA, Radio Gotland, och Land Lantbruk. Dessutom snappade ”Spanarna” på SR P4 upp nyheten i helgen!
Nedan finns länkar till några av de olika inslagen i medier och till RISE:

Aftonbladet

SVT

TV4

Sydsvenskan

Radio Gotland

Hela Gotland

”Spanarna” P4

(28 minuter in i inslaget ”Spanarna” i länken ovan)

RISE

Leader Gute tilldelas sammantaget drygt 35 miljoner kronor för perioden 2023-27. På sitt senaste möte beslutade regionstyrelsen att Region Gotland står för den offentliga medfinansiering som kompletterar medlen från EU och staten.

Jordbruksverket är huvudman för tilldelningen till de 40 olika Leader-föreningarna som finns i Sverige. Nyligen presenterade myndigheten fördelningen av den totala nationella ramen om 1 675 000 000 kronor.
Leader Gutes ”önskebudget” var 60 miljoner kronor men landade alltså på 35 miljoner.
Två tredjedelar finansieras via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och staten. Därutöver ska en annan offentlig part skjuta till den sista tredjedelen, vilket Region Gotland gjort tidigare och nu fortsätter att göra efter beslutet i regionstyrelsen den 16 juni.

Näst högst poäng av alla
I arbetet med fördelningen har Jordbruksverket använt fem viktade fördelningsnycklar:
• Fast grundbelopp – vikt 25 procent
• Leader-områdets yta – vikt 16,5 procent
• Antal invånare – vikt 27 procent
• Särskild tilldelning till sammanslagna områden – vikt 1,5 procent
• Urvalskommitténs poängsättning – vikt 30 procent
I urvalskommitténs poängsättning fick Leader Gute 420 poäng för sin strategi – vilket är näst högst. Endast Leader Gästrikebygden fick högre poäng med 460.

– Vår tilldelning för 2023-27 blir lägre per år jämfört med innevarande period. Men med de utgångspunkter som gäller tycker jag ändå vi får vara nöjda. Att vi får höga poäng för vår strategi räddar oss från en lägre summa, säger Leader Gutes ordförande Roger Lundberg (bilden ovan).
– Det är jättekul att vår strategi bedömts som den näst bästa av alla 40 i hela landet. Vi projektledare är mycket tacksamma mot alla dem som medverkat i arbetsprocessen. Det har varit en bred representation från såväl regionen och länsstyrelsen som närings- och föreningslivet. Deras inspel har varit oerhört värdefulla, säger John Gambe som tillsammans med Malena Bendelin, Region Gotland, projektleder strategiarbetet.

”Leaders arbete viktigt”
Region Gotlands regionstyrelse anser att Leader Gutes arbete är viktigt, och ser regionens del i finansieringen av föreningens verksamhet som angelägen.
– Idag, den 16 juni, har regionstyrelsen beslutat att tilldela 11,6 miljoner kronor till Leader Gutes arbete för åren 2023-2027. Liksom tidigare år går Region Gotland in med medel som ett sätt att investera i utvecklingsinitiativ runt om på Gotland. Vi är glada att kunna göra det och ser Leaders arbete som en viktig del i att förankra utvecklingsarbetet lokalt i bygderna. Region Gotland vill på så sätt skapa möjligheter för den som har en idé, önskar utveckla en plats eller en verksamhet. Leader Gute är ett av flera sammanhang som möjliggör initiativ som bidrar till landsbygdsutveckling och en hållbar utveckling av Gotland, säger Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande.

100 olika projektägare hittills
Roger Lundberg framhåller den breda spridningen i Leader Gutes verksamhet hittills:
– Leader Gute har lyckats mycket bra med att stödja idéer med stor bredd och använt pengarna väl – precis som målsättningen var när föreningen startade. Det ska vi vara stolta över och ta med oss i arbetet framåt.
Hittills har Leader Gute givit stöd till projekt med över 100 olika projektägare. Stöden har också en stor spridning vad gäller projektens storlek och inriktning. Det mest omfattande stödet, nästan fem miljoner kronor, har gått till projektet GUTI (Gotlands Ull- och Textilindustri) där företag i samverkan ska utveckla sin verksamhet i en gemensam miljösmart textilfabrik.

I aktivitetsparken kan både barn och vuxna träna och ha kul.

Nu är Aktivitetsparken i Fårösund invigd! Här finns ett nytt omfattande utegym och en 500 meter lång mountainbike-bana. Parken har redan blivit en favorit bland många vuxna och barn.
Bakom satsningen står Fårösunds Goik, KA3 IF och Gotlands Idrottscenter med stöd från bl.a. RF-SISU, Region Gotland och Leader Gute.
– Vi är jättenöjda med invigningen och hur parken har blivit. Förhoppningen är att aktivitetsparken ska bli en riktigt fin mötespunkt för både sockenborna och hitresta som vill motionera och ha kul i en härlig miljö, säger Marcus Larsson, ordförande i KA3 IF och medlem i projektgruppen för aktivitetsparken.
Han tycker att aktivitetsparken kompletterar området som även inrymmer Gotlands Idrottscenter med inomhusgym samt sport- och simhall plus Snow Camps trampolinpark.
– Aktivitetsparken med sina fina gymredskap i trä smälter också fint in i omgivningarna, menar Marcus.
Mountainbike-banan innehåller en rad lagom tuffa utmaningar i form av vallar och uppbyggda hinder att klara av.
– Vi kommer att utveckla och förbättra banan fortlöpande, förklarar Marcus.
Inom kort blir ytterligare en del i aktivitetsparken klar – det blir en balans- och motorikbana för mindre barn.

Nedan följer ett antal bilder från aktivitetsparken. Klicka på bilderna om du vill se dem i stort format.

Peter Nilsson, Gotlands Idrottscenter, visar de olika redskapen i aktivitetsparken.

En vända längs den nya mountainbike-banan är rolig, lagom tuff och ger fin motion, tycker Neo och Joseph.

– Förhoppningen är att aktivitetsparken ska bli en riktigt fin mötespunkt för både sockenborna och hitresta som vill motionera och ha kul i en härlig miljö, säger Marcus Larsson, ordförande i KA3 IF och medlem i projektgruppen för aktivitetsparken.

Eskil kör hårt medan ester och Neo hejar på.

Hindren längs mountainbike-banen kräver balans, teknik och benstyrka.